Aksil n At Kerru : « d Ḥmed Leḥlu i iyi-d-yemlan abrid ɣer tmedyazt » (Tadiwennit)

,

Aksil n At Kerru, d yiwen n yilemẓi, d ameɣnas deg umussu n ufraniman n tmurt n Yiqbayliyen. D amedyaz yessefrayen ɣef tnekkit d yimal n teqbaylit. Ɣas akken yuḍen, d ameɛduṛ, maca yettera-d i tiɣri n umussu. Yettili deg tikliwin ama n yennayer neɣ 20 yebrir, yettruḥu ɣer yisaragen, iteddu mi ara d-tili tejmilt i yirgazen d tlawin i yettnaḍaḥen ɣef teqbaylit. Nqerreb ɣur-s, nesteqsa-t.

Deg tazwara ini-d anwa i d Aksil ?

Isem-iw Aksil At Kerru{Kusayla Ben Kerru}, d amedyaz d ameɣnas. Nekk d yiwen gar wid yumnen s umennuɣ n teqbaylit i refden yimezwura armi i d-nessaweḍ ɣer winn n timunent. Luleɣ deg lɛeṛc n Yillulen n Usammar, deg Uqbu n wass-a, deg wass n 11 fuṛaṛ 1991.

Amek i d-tufiḍ iman-ik d amedyaz ?

Annect-agi ahat mi d-ufiɣ baba-inu yessemḥas nezzeh i ccna, yerna iḥemmel tamedyazt. D cfawat n temẓi, mi sɛiɣ 10 n yiseggasen am akkenni ttɛaṛaḍeɣ ad d-aruɣ kra n tefyar, di tallit-nni n tefsut taberkant. Syin d afella, akken ttimɣuṛeɣ i zgiɣ ttaruɣ ugar.

Ɣef wacu i tḥemmleḍ ad tsefruḍ, neɣ ɣef acu tessefrayeḍ ?

Ar tura tuget n yisefra-inu uriɣ-ten ɣef teqbaylit, amennuɣ, tutlayt, akken daɣ tterraɣ tijmilin i wid-nneɣ. Acku dinn i ttafeɣ tayri d tudert.

Anwa-ten yimedyazen n teqbaylit d yibeṛṛaniyen i ɣer tmaleḍ ?

Amedyaz i ɣer i d-lemdeɣ aṭas, d winn i wumi ara siwḍeɣ ṛṛeḥma ass-a, acku iɣab gar-aneɣ. Wagi d Dda Ḥmed Leḥlu. D netta i iyi-d-yemlan abrid s wa yis sbeddeɣ tamedyazt-iw. Imi di kra n tallit akken uyseɣ, yerna ǧǧiɣ tira. Tajmilt-is d tameqqṛant, d netta i iyi-d-yerran asirem, yerna yeselmed-iyi aṭas n tɣawsiwin akked tira.

I yinazuṛen ?

Inazuṛen n teqbaylit, llan aṭas, yall yiwen s wazal-is. D nutni i d tala seg i d-nettagem ass-a. Wid ara d-bedreɣ sulin nezzeh aswir n ccna n teqbaylit : Sliman Ɛazem, Feṛḥat Mhenni, Meɛtub Lwennas,  Lewnis At Mengellat, d wiyaḍ, mačči d yiwen i nesɛa. Nessaram mazal ad ilin wid ara yesalin annay n ccna d asawen ugar.

Tettnaɣeḍ deg unnar ɣef Timunent, D acu i d awal-ik ɣef tmurt Taqbaylit ?

Taqbaylit d tutlayt-iw, d tutlayt n yemma, d lejdud-iw. Ɣas ḥṣiɣ s wuguren ara iyi-d-yemmagren, d acu kan werǧin yezdeɣ-iyi facal neɣ tugdi.

Ih, d tidet. Ass-a nebɣa-tt neɣ nugi-tt, maca annar isebgen-d d akken d timunent kan i tifrat ara iḥerzen ayla-nneɣ.

Ass-a tikti-a temɣi deg wallaɣ n waṭas n Yiqbayliyen d Teqbayliyin. Yerna ur teqqim ara kan d tikti, tikti tuɣal d asenfaṛ. D asenfar ara yebnun tamurt-nneɣ. Awal-iw ɣef tmurt taqbaylit : Ass-a tamurt Taqbaylit teḥwaǧ ad neseḥbiber fell-as. Amdan send{avant} ad yesteqsi acu i as-d-tefka Teqbaylit, ilaq ad yesteqsi iman-is netta d acu i d-yefka i Teqbaylit.

Ma nniɣ-ak-d mass Feṛḥat Mhenni, d acu ara d-yasen deg wallaɣ-ik ?

Ayen i d-nniɣ fell-as drus. Qqaṛeɣ-as deg yiwen n usefru:

Argaz iɛeddan wiyaḍ

Lxuf deg ul ur t-yesɛi

Xas yekker fell-as leɛyaḍ

Yendeh fell-as werǧaǧi

Winn ur t-nessin yettɣad

Yis-s nedder nekkni.

Tḥemmleḍ nezzeh amecwaṛ n Masin Uharun, d acu i d awal-ik fell-as ?

Masin Uhaṛun, ayen ara d-iniɣ fell-as daɣen drus, imi d yiwen seg wid iqedcen s waṭas ɣef tnekkit-is, yerna ur yeṛǧi ara asuṛdi, ur tecqin yimukan. Dda Masin yesdukkel gar waṭas n yiḥricen, ama d amennuɣ n wennar, neɣ d tussna, ur yeǧǧi yiwet. Yedder d ameɣnas, yemmut d aɣilas.

I melmi ara nwali ammud-ik n yisefra deg tnedlisin ?

D asirem-inu, maca deg tallit-agi urɛad suliɣ leḥsab i waya. Ar tura mazal-iyi lemmdeɣ. Ahat ad d-yas wass-is. Ugur ameqqṛan ara d-mmagreɣ d asuffeɣ-ines, imi xuṣṣen wallalen.

Awal-ik n taggara s wa yis ara nsali tadiwennit-a

Ad ak-d-iniɣ tanemmirt tameqqṛant ɣef leqdic-inek. S tumert d yiseɣ s wa yis i d-rriɣ i yisteqsiyen-ik. Ssaramaɣ yal aqbayli d winn ara yilin d amnay n telwit ɣef umennuɣ n teqbaylit, d winn ara d-yeddun deg lǧerra n tmussni akked timmeɣnest. Tudert i usmel Vava Innova. Tanemmirt.

Yesteqsa-t Muhubi Akli

Aksil At Kerru
Retrouvez-nous sur notre page @Facebook et sur #Instagram ! Abonnez-vous à notre chaîne ►YouTube