Tadiwennit akked tselmadt tamyarut Tilelli Bellal : « azekka n teqbaylit ! »

,

Ɣer kra, Tamaziɣt dayen temmut, rran-as timedlin. Maca simmal tettaẓ ar sdat. Aṭas i tt-iḥeqqren, maca arraw-is, yessi-s rran-as lmendad, ttzuxxun yes-s, refden-tt ɣef tuyat-nsen wwin-tt anda ma ddan, ssawḍen-tt ar wanda ur yenwi yiwen. Wwin deg ufus-nsen asafu i asen-d-ǧǧan yineɣmasen yemmuten akken ad tidir teqbaylit. Ayen akk yellan iḍelli d tirga, ass-a yuɣal d tilawt ; Tamaziɣt yenǧer ubrid-is, qqaren-tt, sɣarayen-tt warraw-is, sɣarayen-tt ula deg umaḍal. Anwa i as-yennan yiwwas « Tamaziɣt » ad tt-ɣren yisdawanen n tmurt n Ccinwa ? Awi d-yessekren wid yemmuten ad walin anda tewweḍ Tmaziɣt i ɣef nnuɣen.

Tilelli Bellal, 28 n yiseggasen di leɛmer-is n taddart n Tqerbuzt di Tubiret d-yefkan aṭas n yimura yettarun s teqbaylit gar-asen : Aḥmed Hamum, Lɛucdi Ḥamid… Tesɣaray tamaziɣt s ttawil n ugernet i yisdawanen n tesdawit n Hebei di tmurt n Ccinwa.

Anta i d Tilelli

Teɣra deg uɣerbaz amenzu n taddart-is : BESƐUDI Areẓqi, am nettat am yigerdan n taddart. Syinna akin tezger ar uɣerbaz alemmas n TAZAƔART Ɛacur. War ma tezgel aseggas, tewweḍ ar tesnawit n Sliman ƐMIRAT anda i d-tewwi lbak n tutlayin tibeṛṛaniyin. Deg useggas n 2011, tekcem ar tesdawit n Tubiret, AKLI Muḥend Ulḥaǧ, tewwi-d turagt-ines di tutlayt d tgemmi adelsan Amaziɣ deg useggas n 2014. Ur teḥbis ara dinna, tkemmel leqraya-s terna sin n yiseggasen tewwi-d Master 2 di tsekla tamaziɣt.

Ar taggara n useggas n 2016 tesɛedda timsizelt n Duktura akked temsizelt n uselmed. Seg wass-nni ar ass-a d taselmadt deg uɣerbaz alemmas ƐARIB Ḥusin di Rafur, terna tettheggi i Duktura-ines.

Nnig uselmed, Tilelli d isem-is i d awal-is, d taneɣmast, d tamarut, tlul deg yirebbi n twacult icudden ar uẓar d wansayen n teqbaylit. Dayen i as-yesḥemmlen aṭas taqbaylit, tcuḍḍ ul-is ar yiẓuran. S tmussni-ines tezger i tɣaltin n tlelli, terfed asafu s zzux d nnif, tewwi-t yid-s anda ma tedda, anda tufa asafu yensa ad t-tessiɣ. Tetteddu tzerreɛ taqbaylit deg wulawen, am wakken izerreɛ umekraz irden deg yiḥerqan.

Tilelli ula d nettat tettaru, deg useggas n 2018 tewwi amkan wis sin di temsizelt n tira n tullist, arraz Belɛid At-Ɛli, i d-tettheggi Tiregwa, tasbeddit takanadit i Tmaziɣt, s tullist-is : « Tayri n facebook ». Tettaru daɣen iḍrisen d tullisin i tesɣunt « Aselmad ». Xas ma yella ur tesɛi ara aṭas n wakud, maca nqerreb nesteqsa-tt akken ad aɣ-d-temmeslay ugar ɣef tirmit-is deg uselmed akked uselmed-ines s ttawil n ugernet di tesdawit n Ccinwa.

Tadiwannit

Suref-iyi kan, ula d nekk rniɣ-d ddḥis-iw, ad yili ahat ur testufaḍ ussan-agi?

Ala, s lferḥ d ameqqran, d tidet taggara-agi ur sɛiɣ ara akud, maca, s lferḥ meqqren ara mmeslayeɣ yid-wen.

Amek u melmi akka d-yebda uselmed-agi-inem di tesdawit n Ccinwa ?

Aselmed-iw deg tesdawit n Ccinwa, yella-d deg tazwara n waggur n tuber. Amek almi i sselmadeɣ, iban kan mačči kan akka, d ulɣu i yellan deg uẓeṭṭa n Facebook, dɣa furseɣ tagnit uzneɣ ɣer tansa-nni, seg wassen i yebda umecwar n uselmed-iw deg tesdawit-agi.

Gar-aneɣ yid-sen llant 7 n tsaɛtin. Amek i tbeṭṭuḍ akud-im ?

Di tazwara, yusa-id yewɛer aṭas, acku ttafeɣ-d iman-iw ur seɛɛuɣ  akud n usteɛfu, ur seɛɛuɣ akud i tɣuri wan i uheggi n temsirin, imi rnu ɣer uselmed-agi n yicinwaten, sselmadeɣ dagi di tmurt deg uɣerbaz alemmas, rnu ttheggiɣ duktura, yexreb-iyi yiḍ d wass, maca xas akken uɣaleɣ wulfeɣ kra, simmal tettifsus teɛkemt. Bḍiɣ akud-iw, acku yal taɣawsa tuḥwaǧ ad as-fkeɣ azal, ula d inelmaden-iw n uɣerbaz alemmas, ilaq-iyi ad dhuɣ yid-sen, imi sɛiɣ aswir amezwaru, aṭas n yixeddim yid-sen.

Isdawanen i tesɣarayeḍ d Icinwaten akk neɣ llan wiyaḍ?

Akk wid sɣarayeɣ d icinwaten quḥ akken qqaren.

Amek i d-yettili uselmed yid-sen ?

Aselmed, yettili-d s ttawil n ugentirnat(antirnat), s yiwet n tɣerɣart i d-yettuheyyan i tɣuri-nsen imi taswiɛt-a mazal-iyi di tmurt. Yewwi-d ad ten-slemdeɣ s tefransist imi d agezdu n tutlayin: tafransist d tlalmanit, maca ur ssinen ara tafransist, d aseggas-nsen amezwaru ad tt-lemden, ttafeɣ-d ugur n yizen ur yettaweḍ ara, dɣa iḥettem-iyi lḥal ad asen-mmeslayeɣ s tegnizit uɣur uɣaleɣ, am wakken i ttakeɣ leɛtab i yiman-iw, ssuquleɣ-asen ɣer tcinwat kra n temsirin, akken ad ḍemneɣ belli izen yewweḍ.

Ayen i bɣan ad ɣren Tamaziɣt ?

D acu iyi-iɛeǧben dɣa ɣur-sen, d leḥrara i sɛan akken ad lemden tutlayt-agi. Ahat mačči d nutni it t-yextaren, maca tettuḥettem fell-asen ad tt-ɣren, meḥsub ur sɛin ara lxetyar ma ad tt-ɣren neɣ ala; am wakka yella lḥal di tmurt-nneɣ; maca gren-as irebbi, acku agdud acinwa am wakken i t-ttwaliɣ deg yinelmaden-iw, d win iḥemmlen ad yissin tutlayin, idelsan, tisekliwin, imezruyen, n yigduden nniḍen, nniɣ-d aya walaɣ-t ɣer yinelmaden-iw, ayɣer? Acku nutni s timmad-nsen d inelmaden n 19/20 d aseggas kan, ssuturen-iyi-d timsirin ɣef umezruy, ɣef tsekla, ɣef yimura, n ugdud aqbayli, bɣan ad issinen tutlayt-agi-nneɣ, maca bɣan daɣen ad issinen ayen yerzan timetti-nneɣ.

D acu i d aḥulfu-inem mi ara twaliḍ Tamaziɣt qqaren-tt yigduden niḍen ?

Tidet kan, aḥulfu-inu, d aḥulfu n kra n win neɣ tin iḥemmlen tutlayt-is, iban kan umreɣ aṭas, imi tutlayt-iw tezmer ad tili ula d nettat am tefransist, talalmanit,…

Aṭas i iḥeqqren Tamaziɣt, ttrajun-tt ad tenger. D acu ara aɣ-d-tiniḍ kemm yellan d taselmadt ?

Ahat ara ineggren ala nutni, acku d nutni kan ur neẓri d anwa-ten, akken yella Lewnis Ayt Mangellet: laṣel-ik yezgel-ik, win tebɣiḍ yugi-k, ini-yi-d wi k-ilan, senden ɣer wanda i ten-ugin, laṣel-nsen zeglen-t. Nekkni ass yecban ass-a d agdud yessnen amezruy-is, yessnen taɣerma-ines, yesɛan tasekla-ines, muqel kan ass yecban ass-a acḥal n yidlisen i d-iteffɣen, lukan yella nnger, aql-aɣ nenger di tallit-nni anda timawit d nettat i d llsas, amek ara nenger ma ass-a kullec di tebtabt yura?

Aṭas n Leqbayel i yessefreḥ yisalli-agi-inem. Am wakken teṛṛiḍ-asen-d asirem belli taqbaylit mazal tedder.

D ayen iyi-yesferḥen aṭas ula d nekk, imi rnan-iyi-d afud akked tebɣest akken ad aẓeɣ ugar n wakka.

Ẓriɣ tettaruḍ. Ahat ad d-yili udlis sya ar sdat ?

Aql-i ssewjadeɣ, amud n tullisin yemmed aṭas-aya, ma d ungal ha-t-an deg ubrid. Teẓram yakan, yekkes-iyi-tt wakud, mačči d yiwet.

Amek tesɛiḍ akk akud gar uselmed, tira d uheggi n Duktura ?

Yenna-as Francis Bacon : « Bɣiɣ ad idireɣ akken ad lemdeɣ, mačči ad lemdeɣ akken ad idireɣ », d tidet ulac i yifen taɣuri, maca daɣen di tudert-nneɣ n yal ass nuḥwaǧ s wacu ara nidir, ɣef waya ilaq ad fkeɣ akud i ta d ta, akka i as-d-yewwi lḥal. Ma d tira, cukkeɣ am uzwu-agi nesnuffus, yal wa acu i iḥemmel, yal wa anda i yettaf ima-is, nekk gar yisekkilen i ttafeɣ iman-iw, mačči d nekk i as-yettaken akud, d nettat iyi-d-yettheggin akud akken ad afeɣ iman-iw mi ad iyi-ɛerqent.

Awal ɣef uzekka n teqbaylit ?

Ad d-iniɣ azekka n teqbaylit, d azekka n tutlayt am tutlayin nniḍen yeddren, ttbut mačči d nekk ara awen-t-yemlen, d idlisen-nni d-iteffɣen yal ass, yal ddurt, yal aggur d yal aseggas.

D acu ara asent-tiniḍ i wid ara yeɣren tadiwennit-agi ?

Wid ara yeɣren tadiwennit-agi, ad asen-iniɣ tanemmirt-nwen imi tefkam ciṭ seg wakud-nwen, ssarameɣ ad aken-teɛǧeb.

Ahat tebɣiḍ ad d-temeslayeḍ ɣef kra ur akem-id-steqsaɣ ara fell-as ?

Ala, nemmeslay ɣef kullec am wakken ttwaliɣ.

Awal-im aneggaru ?

Awal-iw aneggaru ara d-fkeɣ, d asenmer, tamezwarut n tmezwura i kečč a Fahim ɣef tdiwennit-agi, am wakken ara t-id-ɛiwdeɣ, fket azal i tutlayt-nwen, ur tt-ḥeqqret ara.

Tilelli Bellal
Retrouvez-nous sur notre page @Facebook et sur #Instagram ! Abonnez-vous à notre chaîne ►YouTube