Amulli n tmettant n Ṭahaṛ Ǧaɛut : Timeɣiwt-is tewwet inessis deg wulawen

,

Ass n 26 maggu 1993 d ass aberkan ara yeqqimen deg umezruy n tɣamsa, n tsekla akked teqbaylit. D ass i deg i iṣeggaden n tafat qeṛsen s ṛṣas ɣef umyaru amdyaz aneɣmas Ṭahaṛ Ǧaɛut.

Iseggasen imezwura

Ṭahaṛ Ǧaɛut ilul ass n 11 yennayer 1954 di taddert n Ulxu, deg At Cafeɛ, di temnaḍt n Uzeffun, di tmurt n Yiqbayliyen. Iɣṛa deg uɣerbaz n taddert-is, syinn tawacult-is teṛḥel ɣer Lezzayer Tamanaɣt anda yeɣṛa tusnakt{Mathématiques} di tesdawit.

Deg yiseggasen n tesdawit, yemlal akked umedyaz imsuneɣ aqbayli Ḥamid Tibuci ukkud ixdem aṭas n yisefra. Deg yiseggasen n 70, Ṭahaṛ yura isefra s tṛumit akked tekṛunikiyin i uɣmis El Moudjahid. Issuffeɣ-d daɣen geddac n wamudden n yisefra di tallit-nni.

Tazuṛi d wungalen

Deg yiseggasen 80, yeqqel ɣer uɣmis Algérie-Actualité anda yettaru imagraden ɣef tzuṛi s umata, ama ɣef umsal{sculpture}, taklut{peinture} neɣ tasekla{littérature} tafṛansist. Deg yimagraden-is, yerra azal i yinazuṛen akk n tallit-nni, am Muḥemmed Isyaxem, Jean Ɛemṛuc, Mulud At Mɛemmeṛ, Baya, d wiyaḍ. Di 1984 i d-yesuffeɣ ungal-ines yettwassnen nnig akk wiyaḍ « Imnadiyen n Yiɣsan »{Les chercheurs d’os}, anda i d-yettales azekka n tegrawla mgal iṛumyen. D ungal i d-yewwin arraz Del Duca deg useggas-nni kan.

Deg 1985, Ṭahaṛ ikemmel leqṛaya-s di Paris, anda itbeɛ taɣult n tussna n telɣut{Science de l’information}, xas akken ur iḥbis ara imagraden-ines i yetterran azal i yall winn iqeddcen di tzuṛi ama di tmurt taqbaylit, di Lezzayer neɣ di Fransa. Ṭahaṛ ibɣa ad isiweḍ s yimagraden-is tazuṛi d tsekla d Tefriqt n Ugafa ɣer wulawen n yimdanen akk.

Taluft n waggagen

Mi bdan ttalin yiɣallen n teẓrislamt{islamisme} deg yiseggasen 90 di yall tamnaḍt n tmurt n Lezzayer, Ṭahaṛ Ǧaɛut ibedd mgal-nsen s tira d usenqed. Yugad am netta am yimeddukkal-is, ad awḍent tektiwin tiberkanin n tesnakta tineslemt ɣer wallaɣen n yimdanen. Ɣef wannect-a i yekcem am netta am wiyaḍ nniḍen deg umennuɣ s tira d yisefra mgal ayen akken akk izellzen tamurt.

Ṭahaṛ Ǧaɛut yella si gar yimusnawen akk i yettwaɣen s taluft n waggagen{crise des intellectuels} i d-yekkan si tiktiwin timzikin{archaïque} n teẓrislamt. Tiktiwin-agi sberbrent ɣef yimusnawen, sawḍent imdanen ur teggen ara laman deg-sen imi izga uxemmem-nsen d ilelli, yerna ssenqaden kra yellan di tmetti xas ma yella yekka-d seg usɣan{religion}. Taluft n waggagen{crise des intellectuels} teqṛeḥ ayen dinn wid akk ittxemmimen acku tekkes-asen azal-nni i ilaq ad t-sɛun di tmetti. D annect-n i ɣef d-yura Ṭahaṛ deg ungal-ines nniḍen « Iweqqafen »{Les vigiles} i d-yeffɣen di 1991.

Timenɣiwt

Deg wass n 26 di maggu 1993, iɣallen n wuhuḍ{le mal} qesden-d amyaru amedyaz s axxam-is. Akken kan d-iffeɣ si tewwurt n ufrag, ikcem takeṛṛust-is, ibedd-as ɣer ṭṭaq yiwen n yilemẓi, iqṛes fell-as s snat teṛṣasin deg uqeṛṛu. Mi tewwin ɣer sbiṭaṛ, Ṭahaṛ iqqim di lkuma armi d 2 yunyu i deg yemmut. Iffeɣ wawal d akken ilemẓi i t-yenɣan issekka ɣer ukabar n FIS, d acu kan, ar ass-a ur d-tban tidet ɣef tmenɣiwt-nni. Ṭahaṛ ittwanṭel di taddert-is Ulxu deg At Cafeɛ.

Ṭahaṛ d aneɣmas amenzu i yettwanɣan deg yiseggasen n 1990. Timenɣiwt-is tewwet inessis deg wulawen n yall amdan am akken tezza tasa n yall amyaru, amedyaz neɣ ameɣnas n tzuṛi n yizerfan n umdan. Nnig timenɣiwt-is, taluft n waggagen{crise des intellectuels} tewwi-d timenɣiwt n waṭas n yimusnawen d yinazuṛen nniḍen i t-icuban deg yiseggasen i d-yernan, am Saɛid Meqbel, Meḥfuḍ Busensi, Smaɛil Yefṣeḥ d Maɛtub Lwennas.

Azekka-nni n tenṭelt-is, nnejmaɛen yinazuṛen i wakken ad sbedden « Agraw n tidet Ṭahaṛ Ǧaɛut », gar-asen Dr Meḥfuḍ Busebsi, imyura Ṛacid Mimuni, Ḥend Seɛdi, ameskar Ɛezdin Meddur, ineɣmasen Saɛid Meqbel d Ɛumaṛ Belḥucet. D acu kan, azekka-nni kan, Dr Busebsi ittwanɣa ula d netta ɣef tseɣlit n sbiṭaṛ Drid Ḥusin di Lezzayer. D annect-nni i d-iɣeḍlen daɣen taduli taberkant ɣef yimusnawen.

Iseggasen n 90 ǧǧan-d anza n waṭas n yimusnawen i yettwanɣan. Wid isselḥayen timsal ur bɣin ara ad yidir yidles neɣ ad telḥu tmussni. Gezmen ixulaf anda akken i d-ffɣen, acku nɣan akk widak-nni i izemren ad selḥun tamurt ɣer zdat.

Tajmilt

Tajmilt i Ṭahaṛ Ǧaɛut tuɣal-as acḥal d abrid, imi yeqqim d azamul n timmeɣnest mgal tatut, mgal tillas, mgal imnekcem, mgal tasnakta taɛṛabt-tineslemt izzuɣuṛen tamurt ɣer deffir. Meɛtub Lwennas yerra-as azal s tezlit « Kenza » i deg d-immeslay af wid ittwanɣan. Feṛḥat Mhenni icna-d aṭṭan n tmenɣiwin-agi di tezlit « Ikkat wedfel ». Yidir isaweḍ tiɣri-nsen ɣer umaḍal s walbum « Iṣeggaden n tafat », gar waṭas n tejmilin nniḍen sɣur inazuṛen n tmurt taqbaylit neɣ n umaḍal akk.

Agerruj

Ṭahaṛ Ǧaɛut iǧǧa-d agerruj n yisefra, n tektiwin, n yimagraden d wungalen. Amezruy icfa ɣef wawal-is ittwasnen deg umaḍal akk :

« Tasusmi d lmut. Ma temmeslayeḍ-d, ad temteḍ. Ma tsusmeḍ, ad temteḍ. Ihi ini-d ayen k-iqeṛḥen temteḍ. »

Idlisen n yisefra :

  • Solstice barbelé ( 1973-1974)
  • L’Arche à vau-l’eau (1971-1973)
  • Insulaire & Cie (1975-1979)
  • L’Oiseau minéral (1979-1981)
  • L’Étreinte du sablier (1975-1982)
  • Pérennes (poèmes 1975-1993)

Ungalen :

  • L’Exproprié (1974-1976)
  • Les Chercheurs d’os, 1984
  • L’Invention du désert , 1987
  • Les Vigiles  1991
  • Le Dernier Été de la raison, ur ifukk ara, iffeɣ-d di 1999

Tullisin :

Les Rets de l’oiseleur ( 1973-1981)

Tanayin{Essais} :

  • Les Mots migrateurs, Une anthologie poétique algérienne, 1984.
  • Mouloud Mammeri, entretien avec Tahar Djaout,  1987.
  • Tahar Djaout, Ruptures et fidélités 1993.
  • Ali Marok et Tahar Djaout, La Kabylie, avec le concours de Farida Aït Ferroukh, 1997
  • Fragments d’itinéraire journalistique, Actualité de l’émigration, maggu 1986 – meɣṛes 1987.
Ṭahaṛ Ǧaɛut.
Retrouvez-nous sur notre page @Facebook et sur #Instagram ! Abonnez-vous à notre chaîne ►YouTube