« Tiziri » n Zohra Aoudia : d lemri n tudert n tmeṭṭut taqvaylit (sγur Larbi Yahioun)

,

« Tiziri » d azwel n wungal i tura Zohra Aoudia, yeffeγ-d deg useggas 2020, γer teẓrigin Achab, deg Tizi Wezzu.

Ungal-a yettales-d asaru n tudert n Tiziri, segmi i tella deg tɛebbuḍt n yemma-s,  ayen akk tesɛedda deg yirebbi n ddunit, almi d asmi meqqret. Xas ullis yezzi-d γef waṭas n yisental, maca cudden akk ar usentel n tmeṭṭut, daymi i nezmer ad t-neḥsev d ungal asunti {roman féminin}.

Ixef 1 : Talalit-iw

Ungal yettales-d tudert n Tiziri segmi i tella deg tɛebbuḍt n yemma-s, talalit-is d wamek i tt-quvlen at uxxam s yir tamuγli d yir imeslayen acku ur tt-vγin ara imi d taqcict.

“Ad yeg Rebbi ur teddir ara, anfet-as ad temmet, ur tt-nevγi ara… Neɛya deg teqcicin, ad yekkes Rebbi iiγer-is, ma temmut axir, ula d lmut d tussra”. Sv. 16-17

Ula d vava-s iγunza-tt, yeqqim di lγerva acḥal ur d-yekcim ara ad tt-iẓer, imi d aqcic i yevγa ula d netta.

“Ula d win i yi-ixelqen ur yefriḥ ara yis-i… Inker-iyi, seg wass-n ur d-yusi. Iwet-n tikkelt-nni qriv sin yiseggasen deg lγerva, yeččeḥ γef Rebbi, ilaq ad as-d-yefk aqcic bessif.” Sv. 18.

Dagi tesḥassef tmarut γef maḥyaf n tmetti i yesmenyafen aqcic, ttzuxxen yis-s, ma d taqcict γunzan-tt, ttwalin-tt d lɛar almi i ttaggaden ad tt-sɛun deg uxxam.

“D tagi i d timetti taqvaylit, ma d aqcic i d-ilulen, ad sḥerqen lqaɛa s lvarud, yeɛmer uxxam, d argaz. Aḥlil! Ma d taqcict, ad snegren ddunit s yimeṭṭawen. D lɛar! … lḥasun, sɛan kan yiwen n umeyyze gar yiḍarren kan am yiγersiwen.” Sv. 19

Ixef 2 : Tikulxa n temẓi

Tiziri s imal tettimγur, tettnerni, yettnerni ẓẓmik fell-as, acku ula ar uγervaz s tmara i tt-ttaǧǧan ad truḥ ad tγer. Maca tejva-d tayri γur-s, tayri n temẓi i tt-yezzuznen deg dduḥ n tirga, tefreḥ, tessaram, tettargu… ziγ targit mxalfa. Win akken uγur terja liser,iγḍer-itt yeǧǧa-tt.

Terna-d diγen temsalt Wrida tameddakelt-is, i yuγalen d taγawsa n tuzzuft gar yifassen n umeddakkel-is i d-yettasen kan γur-s akken ad yurar yis-s, mi yeɛya seg-s, ad iruḥ.

 “Ǧamal, yettawi-d kan yis-i lweqt, izehhu kan yid-i mi t-yeṭṭef lxiq, ad d-yas akken ad iyi-isenned γer li neγ ad iyi-irfed deg umubil, mi d-yessureg akk urγu-ines, ad iru alamma d ttiɛad nnien mi ara t-id-yenher ucellul-is.” sv.25

Dagi tamarut tevγa ad d-tejved lwelha n tlemẓiyin i yettruḥun d asfel n warrac i tent-yettwalin kan d taγawsa n zzhu, qesden-tent akken kan ad ad uraren s tfekkiwin-nsent, ar taggara ad tent-ǧǧen.

Ixef 3 : Zerɛeγ laman, nsiγ i yizerman

Leγḍer n tayri d yir tadukkli, i d-yekkan sγur tameddakkelt-is Wrida srezgen-as tudert i Tiziri, yeγli-d fell-as waṭṭan, d ayen i tt-yeǧǧan ad texser lbak.  Amek ara tqavel ussan-is ? Tefra-tt ad tveddel idis, tunag ar tmanaγt -Kalitus- akken ad tγer tasenselkimt di teγzi n sin yiseggasen d uzgen.

Ixef 4: Kalitus           

Tiziri tewwet deg wafriwen-is, tesraffeg ar tmurt ur nelli d tamurt-is. Tedda deg levγi i wayen ur nelli d levγi-s, imi teḥsa s umgired yellan gar taddart-is d wanda iγer tetteddu. Temgarad tmeslayt, akken i yemgarad uxemmem akked tudert. Dinna, tufa tilawin akk ttlusunt ajellav, anagar nettat. D ayen i yeǧǧan tanemhalt n unammas anda truḥ ad telmed, tessawel-as-d ar tnarit (lbiru), tsuγ fell-as, u teggul deg-s ad tels ajellav ula d nettat neγ ur tt-tettaǧǧa ara ad tγer dinna.

“Mačči d liḥala llevsa-agi i d-telsiḍ. Lukan i d-tusiḍ ɛeryan, ad ivan uvrid-is: ur tessetḥaḍ ur tenneḥcameḍ! … d tikkelt tamezwarut taneggarut ara d-taseḍ s llevsa am ta.”sv.40

Tewhem amek i sawḍen yimdanen ad d-ḥettmen tiktiwin-nsen d teflas-nsen i wiyiḍ s yiγil s yisem n ddin. Akka i tella seg zik, aɛraven ulac dacu ur xdimen ara akken ad sefḍen lǧerra n uqvayli deg wakal amaziγ.

“Yeɛni seg zik-nsen, seg wasmi i d-kecmen Waɛraven γer tmurt n Yimaziγen s yisem n ddin, nγan tageldunt Dihya, seg wass-nni ar ass-a, anda weɛɛan mmi-s n umaziγ ad rren fell-as timedlin! Yuγal-aγ wakal-nneγ d tmeslayt-nneγ deg ccreɛ, nnan-t-id yimezwura: Aɛudiw n vava d jeddi, rniγ rrekva n deffir.”sv. 41

Tiziri xas tettwakkes-as tlelli i teǧǧa deg tmurt, maca ur tekni ara sdat n ttexmam asnislem, tugi ad tels ajellav imi teḥsa ur yelli deg umezruy-is, ur yelli d taqvaylit-is. Rnu, tefka azal i urgaz imi tettwali-t d amdan, mačči d aγersiw ur nettaṭṭaf ara iman-is sdat n wudem d ucebbuv n tmeṭṭut.

Deg yixef-a, massa Zuha Awdiya tevγa ad d-tesseγti tamuγli n tmetti γer tmeṭṭut, imi tuget ttwalin-tt d taγawsa kan, ttun dakken d nettat i d lsas n ddunit, imi seg-s ay d-tekka tudert. Amek ara teknu tmeṭṭut sdat n urgaz i d-turew nettat?

“ Tameṭṭut mačči d tafekka kan deg wusu, neγ d levγi n yilexximen-is, ur telli d taγawsa n zzhu s wacu ara yesɛedday lweqt-is, d amdan icudden amaḍal deg ufus-is. Teffeγ-d seg uverḍi-s akken ad as-yeg azal-is, mačči ddaw n uḍar-is.” Sv.43

Ixef 5: Neggul, nufrar-d nnig twuγa

 Tiziri tekna sdat levγi n wul-is, tuγal γer urgaz i tḥemmel, tevda tettheggi i tmeγra-s, xas akken igdel-as ad texdem, ur d-tecqi ara, awi-d kan ad ilin akken. Ziγ, anda akken i terja tafat, i tufat ageffur yekkat. Yeǧǧa-tt i tikkelt-nniḍen, akken ad yaγ Wezna. Tiyita n leγḍer; terna-d tmettant n yemma-s. Mačči d ayen isehlen ad t-tqavel yiwet n tlemẓit am nettat. Rẓaget ddunit fell-as, yessaweḍ-itt layas almi qriv i tenγi iman-is. Dacu kan terra aḍar γef twaγit, tga-d tavγest, teggul ad teǧǧ ayen i tt-yeǧǧan, akken ad tmagger tudert-is s wudem nniḍen.

 Tɛawed-as i lbak, tuwi-t-id, tekcem γer tesdawit, anda i d-teffeγ d tavugaṭut akken ad tḥudd γef tlawin yenḥafen.

Tasleḍt :

Tira n Zohra Aoudia d tira tasuntit, acku s umata yezzi γef tudert n tmeṭṭut d wuguren i tettidir deg tmetti. Ma d ungal nezmer ad t-nessismel deg taggayt n wungal n tekti, neγ ayen i wumi neqqar s tefransist: (roman à thèse), acku di teγzi n wullis, tamarut tezga tettak-d iseqsiyen, iwumi tettnadi ad d-taf tiririt, akken ad tveddel tamuγli i tmetti γef waṭas n temsal i tt-iceγven, am temsalt n unγiman {suicide}, sv. 60-61.

  • Ayγer i tettwaqer tmeṭṭut deg tmetti?
  • Ayγer i d-yettili utɛeddi γef tmeṭṭut deg yimukan n lxedma?
  • D acu i yettaǧǧan imdanen ad gen tilas i tudert-nsen?

Tutlayt d uγaniv :

Tutlayt n wungal-a d taqvaylit timserreḥt, teshel i tegzi, anda tikwal akka tesseqdac kra n wawalen iqvuren, i d-tessegzay deg wadda n usevter. Ma deg wayen yerzan aγaniv, ad naf tessedec aγaniv udyiz, i tessed s tunuγin n tesnukyist d yinzan (sv. 24, 41, i d-ijebbden imeγri ugar akken ad yestumen s tγuri n wungal:

  • Limer yettuγal lxir, tili ad yuγal i texsi d mmi-s (sv.24).
  • Iles aian, iteṭṭe tasedda.  (sv.41)
  • Aɛudiw n vava d jeddi, rniγ rrekva γer deffir (sv.41).

Anda akken i emɛeγ tafat, i yufiγ lehwa tekkat (sv.64)

Akken diγen ara naf aṭas n tmedyezt, i as-yernan ccvaḥa i wullis. (sv. 29, 51; 75…).

Taggrayt

Γer taggara n wawal, ad d-nini dakken ungal n Zohra Aoudia d lemri n wayen akk i tettidir tmeṭṭut taqvaylit deg yirebbi n yir timetti i tt-iḥeggfen, i as-yekksen amur-is deg-s. Maca, s uwadem agejdan Tiziri, tesken-aγ-d amedya n tmeṭṭut tilellit i yezdin lqedd s tfenṭaẓit, akken ad d-tsukkes tilelli-s d wazal-is, acku teḥsa ma ur tevgis ara ad tevnu tudert-is s sufus-is, ad teqqar tefsut-is, anda akken ttγaren ula d ijeǧǧigen. Ihi, akken yevγu γezzif yiḍ, d ulaqrar ad yali wass, akken yevγu yesverver ṭṭlam, iṭij ad yezzuzef tillas; tiziri ad d-teḍwu igenwan, ad d-tefk i tudert ṭṭeyya-s. 

Zohra Aoudia
Retrouvez-nous sur notre page @Facebook et sur #Instagram ! Abonnez-vous à notre chaîne ►YouTube